VARFÖR SABOTERAR REGERINGEN SVERIGES UTBILDNING?

Sveriges utbildningssystem kan kritiseras för mycket, men en sak har man varit riktigt bra på. Genom att erbjuda vuxna möjlighet att komplettera sin utbildning på t.ex. KOMVUX och genom att ge alla ungdomar möjlighet till behörighet för högre studier efter gymnasiet, har man anpassat utbildningen till ett samhälle som är i ständig förändring.

Jag upprepar - man har i Sverige skapat ett utbildningssystem där medborgarna genom hela sitt yrkesverksamma liv har haft möjlighet att vidareutbilda sig och att byta yrkesbana när man själv så önskar eller när omständigheterna så kräver. Genom att ge alla ungdomar en reell möjlighet till behörighet till högre studier har man lagt grunden såväl för en rörlighet hos framtidens arbetskraft som för individuella utvecklingsmöjligheter i livet.

Det var förr i tiden som man räknade med att kunna stanna i samma yrke hela livet. Förr i tiden när bruksorterna var stabila, när skeppsvarven sysselsatte tiotusentals yrkesarbetare, när pappersbruk, sågverk och stålverk utgjorde en stadig bas för stora och små samhällen över hela landet - då kunde man i ganska stor utsträckning räkna med att om man fått en fot in på bruket så var det möjligt att stanna där ett helt arbetsliv om man så önskade.

Idag, när denna stabilitet är ett minne blott, är det nödvändigt för ungdomen att vara rustad att kunna vidareutbilda sig. Att utbilda sig för ett yrke och tro att man ska kunna stanna i det yrket livet ut är snudd på galenskap idag. Att utbilda sig i ett yrke och samtidigt skaffa sig möjligheter att utbilda sig vidare i eller utanför det yrket är klokt. Därför har yrkesprogrammen i det nuvarande "gamla" gymnasiet varit bra.

Snudd på galenskap
Bildkälla:
http://petermadison.blogspot.com/search/label/Jan%20Bj%C3%B6rklund

I det läget genomför regeringen en gymnasiereform som försvårar ungdomens rörlighet mellan yrkena. I det läget läggs Komvuxutbildningar ner i många av landets kommuner.

Det nya gymnasiet 2011 har en del bra inslag som lärarlegitimation och ökad möjlighet att tillsätta gymnasielektorer. Detta kommer säkert att förbättra kunskapsnivån i undervisningen på många håll. Däremot när regeringen gör om gymnasieskolans yrkesprogram till yrkesskola, gör man ett ödesdigert misstag. Visst, man gör avgångseleverna anställningsbara, och det kan ju låta bra. De har kunskaper i ett yrke, men samtidigt har deras förutsättningar att utveckla sig utanför just det yrket minskat. De har läst förenklad matematik, de har läst en förenklad historiekurs och de har läst mindre svenska - jämfört både med sina kamrater i studieförberedande program och med sina äldre kamrater som gått yrkesprogram på det gamla gymnasiet. Dessutom saknar de behörighet till högre studier. Jo, jo - de kan läsa in sådan behörighet genom att välja överpoäng, men det kommer att kräva att man är geni eller arbetsnarkoman, och om man redan av tradition känner tveksamhet till studier så uppmuntras man ju inte heller att försöka.

En sådan uppmuntran skulle varit på sin plats. Ungdomar idag behöver en bred kompetens som utgångspunkt för ett varierat yrkesliv där de måste vara beredda att byta bana och utbilda sig vidare i flera omgångar. Det kan alltså synas underligt att den svenska regeringen skapar ett nytt gymnasium som är anpassat till hur arbetsmarknaden såg ut på 1950-talet.

Det är på precis den här punkten jag ser mig föranledd att fråga VARFÖR FÖRSTÖR REGERINGEN SVERIGES UTBILDNING. VAD får regeringen att skapa en utbildning där den som några år efter gymnasieexamen på ett yrkesprogram mister jobbet på grund av nedläggning plötsligt befinner sig i ett B-lag som har svårt att byta yrke. VARFÖR SKAPAR REGERINGEN ETT B-LAG som inte har behörighet att studera, som förgäves ser sig om efter möjlighet att komplettera i kommunal vuxenutbildning och som dessutom har en andraklassens allmänbildning? Jag bara ställer frågan.

se Rapportinslag om hur ungdomar resonerar om yrkesprogrammen på gymnasiet.