(foto David Dickson)

fredag 4 november 2011

Varför tycker jag att Occupy Oakland är så viktigt?

Hon hälsar immigranterna
Joe Hill, Ludlowmassakern, Wesley Everest
Varför tycker jag att Occupy Oakland är så viktigt?

Jag tror att

Folk i USA har den unika erfarenheten av kapitalismens allra bästa och allra sämsta sidor.






motkraft mot fåtalsväldet
När folk i USA agerar mot en kapitalism som har gått över styr, är de relativt fria från dogmatisk vänsterideologi.
När folk i USA agerar mot ekonomins fåtalsvälde, är de relativt fria att förnya kampen för social rättvisa.
När folk i USA agerar för ett samhälle som tar ansvar för sina medborgare har de ovanliga möjligheter att skapa ett alternativ både till kommunism och rå-kapitalism.




Dessutom tror jag att det som händer i Oakland är viktigt eftersom
den ekonomiska krisen i USA har gemensamma nämnare med kriserna i Europa och i Arabvärlden.


Greklands folk
Fåtalsväldets diktatorer
Bankernas utvalda
Den gemensamma nämnaren är att bankernas diktatur har gått för långt.
I Europa har just fåtalsväldets diktatorer - Merkel och Sarkozy - dikterat att Greklands folk inte får avgöra hur krisen ska betalas.

Rörelser världen över för ett samhälle som tar ansvar för sina medborgare behöver inspirationen från fredlig, ansvarstagande politisk kamp.
I USA agerar Occupy Wall Street-rörelsen mot att rikedomen flödar ensidigt till bankerna.
I Oakland visar Occupy Oakland-rörelsen att det finns sätt att skapa motmakt mot fåtalsväldet.

Viktiga frågor i Oakland

Idag, fredag 4/11 2011 ställs viktiga frågor i Oakland, USA.

Rörelsen håller på att skapa ett allt bredare stöd för sin protest mot det ekonomiska fåtalsväldet. Samtidigt riskerar våldselement att marginalisera rörelsen.
Bland de viktiga frågorna för Occupy Wall Street-rörelsens framtid är hur man ställer sig till det våld och den vandalisering som vissa, uppenbarligen mindre grupper i rörelsen gör sig skyldiga till. I Oaklands centrum var detta en huvudfråga på torsdagens stormöten. Det finns en stark vilja inom rörelsen att själva ställa tillrätta det som förstörts.
Läs Oakland Tribunes specialuppföljning av de aktuella händelserna:

"Community leaders ask Occupy Oakland to open a dialogue with City Hall for public good" HÄR
"Protesters say fringe group hijacked message" HÄR
"Oakland developer Phil Tagami keeps protesters at bay -- with a shotgun" HÄR
"Occupy Oakland special report" HÄR
"Occupy Oakland Live Blog" HÄR

Se videon som visar demonstranter när de försöker hindra maskerade våldsverkare:
källa: bloggen What Really Happened: "FBI infiltrators trying to vandalize a building in front of the media cameras and the Occupy protesters clearly trying to prevent the violence"

torsdag 3 november 2011

Hur tar man ansvar för krisen? Oakland svarar.

"Den italienska ekonomin är en katastrof, säger Angelo Greco, en ung fotograf på café i staden Ventimiglia med fru och barn. Regeringen och bankerna har bara tänkt på sig själva, men inte på vanligt folk, säger han". (Sveriges radio: Ekot 3/11 2011)


I Oakland, USA, försökte rörelsen Occupy Wall Street igår att visa vägen för hur man kan skapa en motkraft mot fåtalsväldet och spekulanternas girighet i världsekonomin. Onsdagens generalstrejk i Oakland blev en kraftfull fredlig signal i en positiv riktning för dem som vill att rikedomen ska få lov att flöda i riktningar som även gynnar det allmännas bästa.

Läs vad Oaklands lokala press skriver om onsdagens generalstrejk, som var den första i staden sen 1946.

Oakland Tribune:

HÄR, "Mostly peaceful Occupy Oakland march shuts down port and banks"
HÄR "Occupy movement turns to extending appeal to broad segments of U.S. population"

onsdag 2 november 2011

USAs ekonomiska fåtalsvälde utmanas

Vad händer idag 2 november?
Rörelsen Occupy Wall Street har sitt ursprung i USA och sprider sig över världen med budskapet att girigheten hos 1% av befolkningen har gått för långt och att det är dags att pengar och ekonomiska tillgångar tillåts flöda i andra riktningar än till fåtalets bankkonton.


Just idag 2 november gör Occupy Wall Street ett historiskt försök att utmana det ekonomiska fåtalsväldet. Sedan 1947 har det varit olagligt för anställda att sympatistrejka med strejkande vid andra företag o verksamheter. Den lagen, som är en grundbult i det ekonomiska fåtalsväldet i USA utmanas just idag av Occupy Wall Street i Oakland där rörelsen nu samlar till landets första generalstrejk på 65 år.

Rörelsen i Oakland, som kämpar för utveckling av den offentliga sektorn istället för stängning av skolor och bibliotek i staden, kallar till en generalstrejk som planeras stänga staden för en dag. Initiativet är viktig och intressant utmaning av det ekonomiska fåtalsväldet i USA. 

Läs om planerna på generalstrejk i Oakland på nättidningen Alternet: här
AlterNet rapporterar: här
Och lokala nyheter Oakland: här

lördag 22 oktober 2011

Libya, can we mourn?

Libya
HOPE?



Libya tyranny?



A picture of tyranny - Kadaffi to the left

WHAT WAY?

Another victory för democracy












Turning and turning in the widening gyre
...


Things fall apart; 
the centre cannot hold;


Mere anarchy is loosed upon the world, 
The blood-dimmed tide is loosed,





Execution in China
Electric chair execution
and everywhere
The ceremony of innocence is drowned; 


A Ku Klux Klan lynching

The best lack all conviction, while the worst
Are full of passionate intensity.






When a vast image out of Spiritus Mundi
 Troubles my sight:

Colossal head of Olmec origin, Mexico
somewhere in the sands of the desert.
A shape with lion body and the head of a man,
A gaze blank and pitiless as the sun, is moving its slow thighs,



The birth of democracy

while all about it
Reel shadows of the indignant desert birds.

 ...









WHAT WAY DO WE GO?
LIBYAN rebels protect a captured sniper
from retaliation


Rebels with Kadaffi's body
after the lynching


Aeschylus?

Bust of Aeschylus
The Persians

The Aeschylus tragedy from 472 BC.

Ancient vase picturing scenes
from Aeschylus The Persians
Aeschylus urges the victorious Greek community
to grieve the fallen sons of the conquered enemy.

WE

To us he speaks. We who fought with the rebels. We who fought on Kadaffi’s side. We who bombed targets in Kadaffi’s battle lines. We, who provided tax money for the NATO air missions in Libya. We who raise our Kalashnikovs today and euphorically fire them towards the sky. We, who uneasily throw our Kadaffi uniforms and sneak out on the street in civilian clothes. We who proclaim our joy over the victory of democracy. We who proclaim our joy of Kadaffi’s death. We who regret it.


Let all rejoice that the war ends. 
Let us rejoice in the freedom that is won if we will.


But, in the square where we gather, let Aeschylus also come forward.  And we listen:


Let us not be haughty. We are all human - playthings of higher forces of power. Let us grieve with those who were our enemies in battle. Let us mourn all that we and they have lost in the war. Let us talk about tomorrow.

Libya, 
can we grieve the fallen sons and daughters of an enemy?



sources:

W. B. Yeats "The Second Coming"

"Radioteatern ger Aischylos Perserna" (Blog: ”Bland de dödlige växlar ju segern”)




fredag 21 oktober 2011

Aischylos om Kadaffis död

Klassiska dramer är inte klassiska för att de är gamla. Klassiska dramer är klassiska därför att de, trots att de är gamla har något att säga oss idag.

Aischylos levde på 400-talet före vår tideräkning. Han deltog som stridande i kriget mellan grekerna och perserna. När han skulle uppföra ett drama i Aten till åminnelse av grekernas oväntade och heroiska seger i detta krig, valde han att föra fram detta budskap: ”låt oss sörja med perserna över alla de söner de förlorat i kriget och låt oss betänka att det kan bli vår död i morgon”.

Så här berättar litteraturvetaren Sture Linnér om Aischylos drama Perserna:

”Då hade Aischylos själv deltagit i striden just vid Salamis, till exempel, och sett en bror klubbas ihjäl där. Men när han uppför sitt stycke åtta år efter striden, när han uppför det på Akropolis sluttning, på den gamla Dionysosteatern, så sker det i ett drama som inte andas ett ord av högmod över det fantastiska som hade inträffat, nämligen att en handfull greker ändå hade lyckats slå tillbaka världens främsta stormakt, utan vad han vill få fram i pjäsen — och då får du tänka på att bland åhörarna satt alltså överlevande från slaget vid Salamis ... vad han finner angeläget att föra fram, det är: ... Låt oss sörja med perserna över alla de söner de har förlorat i kriget ...”

Just idag nås vi av nyheten att den libyske diktatorn Kadaffi är död. Troligen bevittnar vi slutet på det krig där det libyska folket, med hjälp från andra länder, har befriat sig från en tyrann. Nato har deltagit med stöd från stridsflyg. Sverige har varit på plats med spaningsflyg. På båda sidor i Libyen har många stupat.

Aischylos visste eller anade vad som behövdes för att läka såren efter ett uppslitande krig. Aischylos förstod vikten av värdighet som hedrar den som levt och dött oavsett om han var för mig eller mot mig. Aischylos manade oss, oavsett vilken sida vi står på att ”inte förhäva oss, vi är alla   människor”.


Till oss talar han. Vi som bidragit med skattepengar till den svenska flyginsatsen i Libyen. Vi som bombat mål i Kadaffis stridslinjer. Vi som stridit på Kadaffis sida. Vi som stridit med rebellerna. Vi som idag höjer våra kalashnikovs och glädjerusigt avfyrar dem mot skyn. Vi som oroligt kastar våra Kadaffiuniformer och smyger ut på gatan i civila kläder. Vi som uttalar vår glädje över demokratins seger. Vi som uttalar vår glädje över Kadaffis död.

Låt oss glädjas åt att kriget tar slut. Låt oss glädjas över den frihet som vinns. Men låt också Aischylos träda fram på torget där vi samlats och lyssna: Låt oss inte förhäva oss. Vi är alla människor, lekbollar i högre krafters makt. Låt oss sörja - med dem som var våra fiender i striden - över alla som vi och de har förlorat i kriget.

Klassiska dramer är inte klassiska för att de är gamla. Ett klassiskt drama har utspelat sig i vår verklighet. Aischylos ber oss bibehålla vår värdighet.

lördag 8 oktober 2011

Joe Hill and Troy Davis

Is there a tradition of political and racial bias in the United States judicial system? In executing Troy Davis on september 21st 2011, the State of Georgia may have demonstrated that this is the case.

On october 1, 2011, The New York Times Topics page featured a list of articles on ”False Arrests, Convictions and Imprisonments”.
These articles about the death penalty give evidence of jurors and judges who, in their decisions, risk being driven by biases of ”race, class and politics which influence all aspects of American life”.
Do you agree that the influence of such biases has made ”discrimination and arbitrariness the hallmarks of the death penalty” in The United States of America?

A notorious case in the American history of capital punishment is that of labour activist Joe Hill, executed in Utah in 1915.
Recently new evidence has been brought to light giving strong support to those who have claimed him innocent.

Joe Hill’s case is interesting as an instance of the bias of class and politics in capital punishment. As a member of the labor union Industrial Workers of the World, Joe Hill became the target of a political and class-biased hatred emanating from a class war in the US where workers and capital owners have often been known to go far beyond the limits of law to defend their interests.

A historical incident that gives an idea of the hatred that has sometimes characterised class relations and class biases in the USA is the infamous Centralia massacre in 1919. This incident was the result of a ”conflict between the American Legion and workers who were members of the Industrial Workers of the World (IWW or "Wobblies")”. It is is said to have resulted in ”a deep-rooted enmity between the local American Legion and the Wobblies that persisted into the 21st century” (Wikipedia).

In his novel 1919 which is the second part in his trilogy U.S.A., John Dos Passos gives a strong picture of the conflict in Centralia. On the blog ”Story of the week” you can read his whole story about the Centralia massacre. (Click this link to read, or copy it and paste into the address field http://storyoftheweek.loa.org/2011/08/paul-bunyan.html


If you know about instances of how the enmity resulting in the execution of Joe Hill in 1915 and the Centralia incident in 1919 has persisted or been resisted locally or otherwise into the 21st century, please write a comment to this blog.

My first question: is there still a political and racial bias in the judicial system of the United States?
And my second: If so - how do Americans try to come to terms with it?