Klassiska dramer är inte klassiska för att de är gamla. Klassiska dramer är klassiska därför att de, trots att de är gamla har något att säga oss idag.
Aischylos levde på 400-talet före vår tideräkning. Han deltog som stridande i kriget mellan grekerna och perserna. När han skulle uppföra ett drama i Aten till åminnelse av grekernas oväntade och heroiska seger i detta krig, valde han att föra fram detta budskap: ”låt oss sörja med perserna över alla de söner de förlorat i kriget och låt oss betänka att det kan bli vår död i morgon”.
Så här berättar litteraturvetaren Sture Linnér om Aischylos drama
Perserna:
”Då hade Aischylos själv deltagit i striden just vid Salamis, till exempel, och sett en bror klubbas ihjäl där. Men när han uppför sitt stycke åtta år efter striden, när han uppför det på Akropolis sluttning, på den gamla Dionysosteatern, så sker det i ett drama som inte andas ett ord av högmod över det fantastiska som hade inträffat, nämligen att en handfull greker ändå hade lyckats slå tillbaka världens främsta stormakt, utan vad han vill få fram i pjäsen — och då får du tänka på att bland åhörarna satt alltså överlevande från slaget vid Salamis ... vad han finner angeläget att föra fram, det är: ... Låt oss sörja med perserna över alla de söner de har förlorat i kriget ...”
Just idag nås vi av nyheten att den libyske diktatorn Kadaffi är död. Troligen bevittnar vi slutet på det krig där det libyska folket, med hjälp från andra länder, har befriat sig från en tyrann. Nato har deltagit med stöd från stridsflyg. Sverige har varit på plats med spaningsflyg. På båda sidor i Libyen har många stupat.
Aischylos visste eller anade vad som behövdes för att läka såren efter ett uppslitande krig. Aischylos förstod vikten av värdighet som hedrar den som levt och dött oavsett om han var för mig eller mot mig. Aischylos manade oss, oavsett vilken sida vi står på att ”inte förhäva oss, vi är alla människor”.
Till oss talar han. Vi som bidragit med skattepengar till den svenska flyginsatsen i Libyen. Vi som bombat mål i Kadaffis stridslinjer. Vi som stridit på Kadaffis sida. Vi som stridit med rebellerna. Vi som idag höjer våra kalashnikovs och glädjerusigt avfyrar dem mot skyn. Vi som oroligt kastar våra Kadaffiuniformer och smyger ut på gatan i civila kläder. Vi som uttalar vår glädje över demokratins seger. Vi som uttalar vår glädje över Kadaffis död.
Låt oss glädjas åt att kriget tar slut. Låt oss glädjas över den frihet som vinns. Men låt också Aischylos träda fram på torget där vi samlats och lyssna: Låt oss inte förhäva oss. Vi är alla människor, lekbollar i högre krafters makt. Låt oss sörja - med dem som var våra fiender i striden - över alla som vi och de har förlorat i kriget.
Klassiska dramer är inte klassiska för att de är gamla. Ett klassiskt drama har utspelat sig i vår verklighet. Aischylos ber oss bibehålla vår värdighet.
Till oss talar han. Vi som bidragit med skattepengar till den svenska flyginsatsen i Libyen. Vi som bombat mål i Kadaffis stridslinjer. Vi som stridit på Kadaffis sida. Vi som stridit med rebellerna. Vi som idag höjer våra kalashnikovs och glädjerusigt avfyrar dem mot skyn. Vi som oroligt kastar våra Kadaffiuniformer och smyger ut på gatan i civila kläder. Vi som uttalar vår glädje över demokratins seger. Vi som uttalar vår glädje över Kadaffis död.
