(foto David Dickson)

lördag 9 juli 2011

Sorg, Hat, Hämnd, Förlåtelse

Man hör det så ofta i samband med folkmord och krigsförbrytelser. Man hörde det vid slutet av Första Världskriget. Man hörde det vid fredsslutet efter Andra Världskriget. Man hör det ännu när man talar om Förintelsen.

Glöm aldrig. Aldrig mer.

Man hör det med hänvisning till Sharpvillemassakern i Sydafrika. Man hör det med hänvisning till striderna och attentaten i Nordirland. Senast jag hörde det var när Ratko Mladic talade om historiska förbrytelser begångna mot det serbiska folket. För inte så längesen hörde jag det också sägas om Israels bombningar av Gaza 2009.

Glöm aldrig. Aldrig mer.

Vad betyder dessa utfästelser?
Vad är det man inte får glömma för att förbrytelser som Förintelsen och Gaza 2009 inte ska upprepas?
Vad är det man måste komma ihåg?

Läser - igen - min mammas roman Oradour (1958).
Céline-Marie Dickson 1966

Den lilla staden Oradour förstördes av tysk trupp en dag i juni 1944. De flesta av stadens invånare dödades. Fem år tidigare hade min mamma senast besökt staden tillsammans med sin franske morbror.
Körsbärsplockning utanför Oradour 1929

Kommer ihåg att jag hjälpte henne läsa korrektur när boken skulle ges ut.
Nu ger den mig följande tankar:


Finns det något gott hos människan?
Finns det något gott hos de nazister som utförde illdåd som detta?
Finns det något gott hos rövaren på korset?
Finns det något gott hos dem som förorsakar mig lidande?
Svaret på de frågorna bestämmer vad det är jag måste komma ihåg - vad det är jag inte får glömma.

I romanen Oradour är det inte bara tron på existensen av något gott hos människan, hos nazisten, hos rövaren, hos mitt hatobjekt som ligger i vågskålen.
En lika stor fråga är om jag själv har det i mig att vilja förlåta, eller om jag hellre väljer att ”leva kvar i mina fruktansvärda minnen”.
Är det detta jag aldrig får glömma?

I denna roman ställs frågan:
Hur förlåter jag?
Vad betyder det att förlåta?

Och den får mig att själv undra: Hur förlåter jag?

Att förlåta är inte att glömma.
Att förlåta är att lämna.
Ordet förlåta betyder i sig att lämna. Att lämna bakom sig.

Att lämna bakom sig.
Om man lämnar något bakom sig - innebär det att det man lämnar får en plats?
Man lämnar det där.
Det finns alltid där.
Jag kan alltid komma tillbaka till det, men det finns inte alltid med mig.
Det finns inte alltid med mig och det styr inte alltid mina tankar.
Det styr inte alltid mina känslor.
Det styr inte alltid mina handlingar.

Vad betyder det att förlåta Oradour?
Vad betyder det att förlåta Förintelsen?
Vad betyder det att förlåta Gaza 2009?

I romanen Oradour är förlåtelsen både en nödvändighet och en omöjlighet.
Och den väcker frågor idag.
Kan Israel lämna Förintelsen bakom sig?
Kan Palestina lämna Gaza 2009 bakom sig?
Vad är det vi aldrig får glömma?




(Läs också på denna blogg om Céline-Marie Dicksons roman Synrand.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar