KONST: Var sker konstnärlig förnyelse?

Denna dagboksanteckning är från 2009. Den handlar om konst, estetisk utbildning och en vilja till aktivt utbyte av praktisk och teoretisk erfarenhet inom det estetiska kunskapsområdet. Anteckningarna gjordes vid ett studiebesök i Florens med ÅK3 estetiska programmet Strömkullegymnasiet, Bengtsfors. Är det aktuellt idag? Jag tror det.

2009 03 26 Torsdag, Firenze, Italien
Diskussionen idag på gatukaféet vid Via del Giglio inte långt från Palazzo di Medici Riccardi. Vi hade varit på studiebesök vid Scuola Lorenzo de Medici  som är en internationellt renommerad konstskola (se deras hemsida ). Man tar emot konststuderande från hela världen. Vi fikade, och samtalet rörde sig kring dagens intryck. Studieresans näst sista dag i morgon, och vi börjar få perspektiv.

Vårt besök på konstskolan var en planerad höjdpunkt för oss och för våra elever. Hemifrån hade jag talat med vår kontakt, de Medici-skolans internationellt ansvarige. Vi hade lagt upp för en visning med mycket elevarbeten och elevprojekt i syfte att levandegöra skolans mångsidighet och förmåga att bygga kunskaper och färdigheter för framgångsrikt konstnärskap i en, som värdskolan uttrycker det ”alltmer komplex global miljö”.

Vi blev dock besvikna. Det mest intressanta var - något överraskande - restaureringslinjen, där uråldriga maskätna träskulpturer kunde ses uppställda i olika stadier av restaurering.

Restaureringsavdelningen på Lorenzo de Mediciskolan (foto DD)

Det vi fick se i övrigt var mest undervisningslokaler och PR-information om skolan. En del var lite kul att se - som avdelningen för modedesign där en del elevarbeten visades, även om själva visningen var rörig och ofokuserad, och även om Urban kände igen objekt från sina tidigare besök för flera år sen.

Elevarbeten på modedesignavdelningen vid Lorenzo de Mediciskolan (foto DD)

 Som en av researrangörerna var min första tanke att till en annan gång i god tid säkerställa ett upplägg där man systematiskt och fokuserat utgår från aktuella elevarbeten och sätter dem i relation till pågående diskussioner och utvecklingstendenser inom konsten.

Samtalet tog en djupare inriktning när vi frågade oss i vilken grad denna skola i Firenze ligger i konstskapandets framkant, och i vilken grad vi själva och vår egen skola gör det. Vi diskuterade i vilka fora förnyelse av form och innehåll i konsten förs fram och diskuteras. Vi som undervisar estetiska ämnen behöver se, uppleva och studera olika utbildares framsynthet på konstens område. Våra elever behöver bli hemma med aktuell estetisk diskussion. Vi blev under samtalets gång alltmer klara över behovet - vårt behov - att hitta de fora där dessa diskussioner förs.

Sen kom vi in på de estetiska utbildningarnas ”raisons d’être”. Vilka behov ska de estetiska utbildningarna fylla, och hur? Konstens roll i samhället - och konstutbildningens - diskuteras på ett ofta ytligt sätt. Politiker, tjänstemän och utbildare som ska försvara utbildningarnas status och tydliggöra mål och medel är ofta vaga och har dåligt på fötterna. Vi var överens om att ett arbete bör påbörjas för att vi själva ska vara i framkant i diskussionerna kring konstens och de estetiska utbildningarnas vara.

Utifrån detta vandrade vårt samtal in på frågor om utbildningens mål och innehåll. I konstområdets teori och praktik, tänkte vi, behöver teori grundas i ett behov av att förstå och utveckla praktiken och praktiken behöver bearbetas teoretiskt för att bli till grundläggande erfarenhet. Denna växelverkan mellan teori och praktik ser man inte alltid i utbildningen. En tanke som spirade allt igenom detta samtal var egentligen en begynnande vilja - att hitta de fora där dessa diskussioner förs och att vara aktiva i att själva arbeta i framkant av konstområdets teori och praktik.