Dômen i Milano
(foto David Dickson)
Vetenskapens vägval:
Vad vill geograferna?
Jan Björklunds och regeringens inbrytning i geografiämnets utformning i skolan tillför tyvärr mycket litet användbar vägledning för skola, lärare och elever. Professorer och experter kopplade till Skolverket påpekar mycket riktigt att regeringens direktiv utarmar geografiämnet.
När detta blivit sagt återstår frågan om vad de geografiexperter Skolverket anlitat vill med sitt förslag till hur ämnet bör utformas.
Skolverkets geografiexperter vill frångå ”ett gammaldags etnocentriskt synsätt”. Detta är vällovligt, om man tänker på att geografiämnet traditionellt varit en del i en ideologi med sin grund i den Västerländska kolonialismen. Det intressanta är vad man vill ersätta denna gammaldags koloniala syn med.
Skolverkets experter ser ”behovet av modernisering” av geografiämnet. Det som ska styra denna modernisering är det man kallar ”dagens epokfrågor”. Detta är en högintressant utgångspunkt. Vad som ska räknas som dagens epokfrågor beror nämligen mycket på ditt perspektiv. Lever du i en fattig del av världen är epokfrågorna inte alltid de samma som för dig som lever i ett av de rikare länderna. De Afrikanska epokfrågorna är inte nödvändigtvis desamma som de Europeiska. De Latinamerikanska är inte säkert desamma som de Nordamerikanska. Och folken i de starkt expansiva kinesiska och indiska ekonomierna prioriterar kanske andra epokfrågor än folken i Europa och USA, där ekonomierna är mindre expansiva.
I sin artikel i Svenska Dagbladet 11/11 2010 menar Skolverkets geografiexperter att skolämnet geografi ska göra eleverna beredda att ”bidra till utvecklingen av ett demokratiskt, globaliserat och hållbart samhälle”. Detta är värderingar. De står inskrivna i den svenska skolans övergripande mål för elevernas fostran. Från ett svenskt perspektiv är de självklara. Men hur låter dessa epokmål i fattiga människors öron i Afrika, i Irak, i Latinamerika?
Demokrati är ju folkstyre. Att fattiga länders folk inte nödvändigtvis sätter likhetstecken mellan parlamentarisk demokrati och folkmakt visar sig till exempel i en bok som BBCs veteranreporter Humphrey Hawksley publicerade 2009. Som The Guardians Martin Woolacott påpekar, kan boken kritiseras för att inte tillräckligt dokumentera skillnaderna mellan olika typer av demokrati, men, som Woollacott också säger, visar boken på en tendens där demokratier i hög utsträckning gynnar allianser mellan politiker och penningstarka snarare än något som skulle kunna kallas folkmakt.
Om Skolverkets geografiexperter tagit hänsyn till dessa och liknande frågetecken för demokratibegreppet är oklart. Klart är dock att demokrati är ett delvis problematiskt begrepp som inte utan klargöranden kan sättas som mål för undervisningen i ett ämne som vill kalla sig vetenskapligt. På liknande sätt bör begreppen globalisering och hållbarhet granskas innan de görs till mål för undervisningen i geografiämnet. Naturligtvis kan det hända att Skolverkets experter gjort de kritiska granskningar av ”epokfrågorna” som behövs. Det vore intressant att få ta del av de granskningarna. För det kan ju inte vara avsikten att göra geografiämnet till ett verktyg för export av sådan demokrati eller sådan globalisering som förhindrar folkstyre.
 | ||
| Bildkälla: The Guardian Bookshop: http://images.bertrams.com/ProductImages/services/GetImage?Source=BERT&Quality=WEB&Component=FRONTCOVER&EAN13=9780230744080 Länk till en artikel i frågan i Aftonbladet (Publicerad: 2010-11-19): http://www.aftonbladet.se/kultur/article8149844.ab Läs också om Paul Colliers bok Wars, Guns and Votes:Democracy in Dangerous Places |
Det är bra att frågorna om hur demokrati och hållbar utveckling väcks när du läser våra texter. Det är det som är meningen. Vår ambition är att inte vara normativa men inte heller relativa. Det är svårt att balansera på eggen mellan att (tro sig)veta vad som är rätt och att veta att det är fel att tala om för andra vad som är rätt - därför att det kanske inte alls är rätt ur andras perspektiv. Jag vill sätta begreppen demokrati och hållbar utveckling i samma kategori som rättvisa. Hur man kan arbeta med rättvisebegreppet i geografiundervisningen visar också hur man kan arbeta med demokratibegreppet och med hållbar utveckling. De är alla värdefulla utgångspunkter för att identifiera olika perspektiv att se på dåtiden, samtiden och framtiden. De flesta frön blir aldrig blommor, de flesta ägg blir aldrig fåglar, de flesta intentioner blir aldrig förverkligade. (Fritt efter Hägerstrand) Det vi ser i ett landskap är resultat av intentioner som förverkligats av de som haft makt och medel att göra det. Därför finns frågorna kvar om hur samma landskap kunnat se ut om maktförhållandena varit annorlunda. Det är svårt att upptäcka det som inte syns - och på samma sätt lätt att ta det som syns för självklart. För vidare synpunkter på rättvisa se
SvaraRaderahttp://www.aftonbladet.se/kultur/article8149844.ab M v h TT
Att sätta demokrati som ett mål för undervisningen i geografi tycker jag inte alls är problematiskt utan en självklarhet. Det är dessutom påbjudet utifrån såväl skollagen som läroplanen enligt vilka demokrati ska vara ett centralt begrepp i svensk skola. I Skollagen anges att undervisningen ska bygga på demokratiska värderingar samt att respekt ska visas för varje individs egenvärde. Det framgår dessutom att skolans främsta uppgift är att verka för att det demokratiska samhället utvecklas och överlever. Demokrati överlever inte av egen kraft men allt som lever förändras.
SvaraRaderaDet du säger här - vad innebär det? Betyder det att lagens och läroplanens påbud att undervisningen ska bygga på demokratiska värderingar gör demokratibegreppet oproblematiskt? Tänker du att mitt inläggs problematisering av begreppet "demokrati" kan skada demokratin? Eller kan en ifrågasättande inställning ge demokratin en chans att utvecklas och överleva?
SvaraRaderaDD
Demokrati kan aldrig bli självklar och oproblematisk. Jag bara höjde temperaturen lite genom att hävda att man aldrig kan tveka att sätta demokrati som ett undervisningsmål men därmed inte sagt att demokratins form, innehåll och uttryck är givna. Det ligger i lärarens profession att öppna världen för eleverna så att de möter andra perspektiv (på t ex globalisering, hållbar utveckling och demokrati) än de för givet tagna. Som du själv skriver: "...även om språket sätter ramar för vad man kan se och tänka, så händer det att man kan se fritt även om det är ytterst sällan och glimtvis..." Kan vi hjälpa eleverna att få sådana glimtar av andras perspektiv är vi på rätt väg tror jag.
SvaraRaderaEn lärare som ska hjälpa eleverna till vidgade perspektiv måste naturligtvis själv ha mött ett problematiserat demokratibegrepp i sin egen bildning. Du rekommenderade Hawksley, här kommer ett annat tips: Paul Collier“In Wars, Guns, and Votes, Collier has made a substantial contribution to current discussions. His evidence-based approach is a worthwhile corrective to the assumptions about democracy that too often tend to dominate when Western policy makers talk about the bottom billion.” — Kenneth Roth, The New York Times Book Review
SvaraRaderaTitta gärna på Youtube clipp med Collier på TED. Dominique Moisi har också intressanta saker saker att säga i "The geopolitics of emotion" Finns klipp med honom på tuben också.
TT