Konsten - DET och DU

Jag menade att konsten är ett sätt för mig att hitta vägar att möta det som inte är jag.

Det som inte är jag?
Det är du, det är han, det är hon och DET.

DET, är stort.

DET kan vara det som är du innan du blir du för mig.

DET är berget, marken, träden, skuggorna och det som gömmer sig däri.

DET är djuren i skogen, det är skogen, det är fåglarna och himlen, fiskarna och vattnet och havet, drömmarna, magman i jordens inre och staden; den stora avenyn, den undangömda tvärgatan där jag aldrig varit. DET som kan finnas där.

DET - någon gång i livet, kanske alltid, är det DET hos mig som är främmande för mig.
Ja, drömmarna och kroppen och allt som finns och rör sig däri. Allt det som får mig att finnas och som gör att jag kan finnas till, men som ändå inte i sig är jag.

Och DET i mig, som verkar för min död.

Allt det som inte är jag, och jag finner vägarna att möta DET, och världen, och DET och det blir DU.
Jag menade att konsten är just det för mig.

.