(foto David Dickson)

tisdag 30 juli 2013

Walter Dicksons romaner

Walter Dickson 1971
Walter Dickson 1916 - 1990
Romaner

Jag har läst och återupptäckt en romanskatt. Läs och upptäck Walter Dicksons romankonst du också. Böckerna finns att låna på de flesta svenska bibliotek.

Ett av hans viktigare teman är emigrationen till Amerika, där hemvändandet till Sverige ger spänning i bilden av kultur och politik i Sverige och USA.  Samtidigt är gestaltningen av huvudpersonernas inre liv hans metod och främsta stilgrepp. En intressant och medryckande kombination.
Du bloggläsare - Skriv gärna en kommentar när du läst någon av böckerna!

Kritiker har gjort jämförelser mellan Walter Dicksons emigrantskildringar och Wilhelm Mobergs. Författaren Artur Lundqvist säger t. ex. att medan Moberg är realismens skildrare av emigrantlivets stora skeenden, skapar Walter Dickson den inre upplevelsens realism. Själv säger Walter Dickson i boken Mitt Halland: ”... jag försöker göra den inre realismen till mitt instrument ...” (1979, s 146).

Skallgång (1946)
Walter Dicksons första roman.
Bonderoman från Västergötland mot slutet av 1800-talet. (källa: Svensk Uppslagsbok (http://svenskuppslagsbok.se/tag/bror/page/5/ )

En dramatisk historia om kärlek, hat, vänskap och förslagenhet i en storbondefamilj i 1860-talets Sverige. Romanen utspelar sig då skogsbolagen började lägga under sig bondeskog med mer eller mindre kriminella metoder. Karl Ivarsson är storbonde med skog och steniga åkrar. Berättelsen skildrar de konflikter som uppstår i hans liv när jord och skog blir möjliga att sälja för pengar. I grunden ligger konflikten mellan det gamla självförsörjande samhället med arbete, kyrklighet och ålderdomliga hedniska trosföreställningar å ena sidan och å andra sidan den gryende moderniteten med penninghushållning, kapitalistisk utsugning och individuell frihet. Berättelsen följer huvudpersonernas tankar och känslostormar i de konflikter som uppstår inom familjen, mellan grannar och med den begynnande skogsindustrin när Karl Ivarsson brottas med tanken på försäljning av gården. (DD)

Vid havets rand (1948).
Roman om emigranter till USA 1880-talet.
Walter Dicksons andra roman.
Del 2 i serien inledd med Skallgång. Några hallandsbönder emigrerar till Amerika och lämnar sina gårdar i hustrurnas och de gamlas vård. Denna del handlar om Erling och Lena på Åbacken, om Erlings längtan ut och hans hemkomst från kolgruvorna i Pittsburgh, sjuk och utsliten, till en hustru som vuxit med ansvaret, känner alla gårdens sysslor och förstår sig på både brännvins- och foderköp.
(http://www.legimus.se/work/details?workId=70833e54-112f-406e-8058-d6122f6f7e38 )

I sin berättelse om bondevardag och emigration kring 1880, handlar denna lilla roman också om hur en människa kommer fram till livsavgörande beslut och hur dessa beslut kommer till en människa. (DD)

Händerna (1950).
Händerna är ingen roman utan en serie prosapoetiska berättleser kring temat människans händer. Walter Dickson börjar nu att renodla den inre berättelsen. Här är det ett inre kameraöga som ser det som händer och som registrerar upplevelsen. Barnets upplevelse av möten med vuxenvärlden, upplevelsen av att läsa tidningens lördagsbilaga, upplevelsen av att simma, den älskandes upplevelse av kärleksakten, barnafaderns upplevelse av födandet. Berättelserna om Händerna följer skeenden i några människors liv, och skildrar den inre upplevelsens verklighet. (DD)

Storbasens saga (1951).
Roman. "Storbasen", sprängarbas vid bygget av Norra Stambanan berättar om sitt liv, om arbetet, politiken, kärleken, äktenskapet och sina tankar inför döden. Berättarjaget, den unge sonsonen, får en resa i den gamles verklighet som återges med den inre realism som nu har utvecklats till ett av Walter Dicksons kännemärken.  (DD)





Carmania (1952).
Roman. Här börjar Walter Dicksons berättelse om huvudpersonen Lars och hans amerikanska livsresa. Lars är den lättsamt allvarsamme äventyraren, som med pappa Storbasens omtänksamma socialism som bakgrund, ändå vill pröva livet utan färdiga lösningar. Året är Storstrejksåret 1909 och Lars gläds åt att få pröva egna vägar samtidigt som den växande arbetarrörelsen hemma i Sverige ger tankar han inte vill släppa. Amerikafartyget heter Carmania och resan ger försmaken både av den frihet och det förtryck som också sätter färgen på amerikaemigrantens liv. (DD)



Amerika (1954)
I romanen Amerika är det upplevelsen av att vara immigrant i första världskrigets USA som skildras. Lars, Gunhild och femårige sonen Roy lever mitt i ett Amerika som sjuder av skaparglädje, tävlingsanda, hänsynslös utslagning och förtryck. Lars är en nydanare både i planlösningar och finansieringsformer i de hus han bygger på spekulation. När han försöker bygga billigt och bra för arbetare och fattiga är det både sin amerikanska frihetslängtan och sin bakgrund i svensk arbetarrörelse, som han uttrycker. I spåren av USAs indragande i första världskriget prövas den amerikanska frihetsdrömmens trovärdighet, i såväl ungdomsvännen Knuts vapenvägran som i  huvudpersonernas reaktion på den förföljelse som deras tyska immigrantvänner utsätts för. (DD)


Oceanisk hemfärd (1955).
Roman. Den amerikanska frihetsdrömmen ifrågasatt av Lars, som med sin positiva livssyn har prövat möjligheternas land. Nu mörknar framtidsutsikterna i första världskrigets spår då främlingsfientlighet och trångsynt patriotism gör sig breda. Vännen Knuts självmord när hans vapenvägran leder till rättsliga tvångsåtgärder väcker frågor om frihet som Lars inte kan släppa. Hustrun Gunhilds livshotande sjukdom sätter Lars positiva livsinställning på hårda prov. Beslutet att resa hem, återvändandet till hemlandet, blir en inre resa där det nya och det gamla byter plats och där olika frihetsdrömmar ställs mot varandra och vävs in i varandra. Allt detta skildras genom femårige sonen Roys ögon och sinnen med barnets undran, rädsla och nyfikna försök att förstå. (DD)

Marie! Madrid! (1956).
Roman. Att söka sin väg till kärleken. Att hitta vägen till ett verkligt möte med den man åtrår och älskar. Huvudpersonen Roy från Walter Dicksons Amerikasvit gör en upptäcktsresa i sin styrka och sin svaghet i detta möte. I denna upptäcktsresa ser Roy tillbaka på sin ankomst till det nygamla landet. I det första mötet med morföräldrarna blir ömheten och den självklara viljan att göra väl det som överbryggar rädsla, sorg och främlingskap. En grannpojkes självmord blir ett test-case eller en prövosten för medmänskligheten, som sedan återkommer när Roy möter sorgens och hatets motstånd hos sin älskade och i samtidens politiska verklighet. Modern Gunhilds sjukdom, där döden sånär får henne fatt, synliggör lustens livsstyrka. I den tidens politiska uppmarschtid inför andra världskriget ställs just lusten, ömheten och medmänskligheten mot hatet, rädslan och främlingskapet. Detta är en sorgens och kärlekens nära-dödenberättelse, där medmänsklighetens möjlighet prövas. Ytterst kopplar Walter Dickson  individen och samhällsskeendena till varandra och ställer frågan om medmänsklighetens roll i politik och kärlek.
I denna roman tar Walter Dickson också ett första steg mot ett nytt romantema - steget från upptäcktsresan i sig själv till upptäcktsresan i "den andra". (DD)

Solgömma (1957).
När han gestaltar Roy och Marie i äktenskapet, är det livsdansen och samspelsleken som är i Walter Dicksons berättares skådaröga. I romanen Solgömma avslutar han sin skildring av resan hemifrån till home och hem igen med att landa i ett hemma, där nuet skapas. Det sker i en dans som sammanflätar nu med då.  (DD)








Livsens dag (1959).
Med en blinkning åt amerikasviten tar Walter Dickson ett steg tillbaka, och ser med inspiration från farfar Storbasens framtidsblick på den begynnande modernitetens arbetare när de tar steget in i amerikaniserad upplevelsevärld. I Livsens dag är det en drömlikt halvt definierad tidsepok av 1940-tal och tidigt 50-tal, just när den amerikanska musik- och automobilkulturen ligger i sin linda, och svenska arbetarungdomar finner en lite fränare livsstil att kontrastera mot en äldre, präst- och bonderotad moral. (DD)

Batteristen (1959).
I denna roman om livets ljus- och skuggsidor blommar Walter Dicksons gestaltning av den inre upplevelsen. Här har Dickson tagit steget fullt ut från det halvt självbiografiska berättandet till en skapande fiktion där hans livserfarenhet och skarpa blick utåt och inåt får spelrum. Sladdbarnet Gösta, som är länken tillbaka till romanen Livsens dag, ser rytmernas budskap i människors otänkta ord och rörelser. Som vuxen lyssnar Gösta tillbaka på denna outsagda mångtydighet han som barn registrerade, och genom sitt musikskapande söker han sätt att förhålla sig till det svårtydda. I Batteristen skymtar nya, råare och fritt betraktande sidor i Walter Dicksons repertoar som berättare, och det sker bland annat genom den berättarteknik han nu har i sin hand. Så här beskrivs detta i baksidestexten till originalutgåvan: "Dramatik och sensuell spänning kännetecknar denna roman med dess tragiska upplösning, och Dicksons stil rör sig här mer fritt och med större omedelbarhet än på länge". Och romanfiguren Gösta uttrycker kanske också en del av hur denna inre realism kommer till: "Man var som en liten kamera som sprang omkring på ben, skrattar han. Men nu framkallar man bilderna" (Batteristen 189). 
(DD)      

Dödsens liv (1960).
Här utvecklar Walter Dickson sitt författarskap till en ny storhet. I Dödsens liv ger han liv åt människans möte med döden. I ljuset av den visshet som den döende upplever i dödens närhet klarnar livets detaljer och helheter på ett nytt sätt. Walter Dicksons berättarteknik, där det inre livet och den inre upplevelsen är i fokus, kommer här till sin fulla rätt. Romanens berättarjag, Anna Cecilia, tar oss med i den värld av smärta och klarhet hon upplever. De ord och åtbörder som den döendes omgivning lätt uppfattar som obegripliga tecken på förvirring blir här så tydliga signaler från en öppenhet mot livet som vardagen ofta inte tillåter.




Månresa: roman om tecken i en ny tid (1962).
Walter Dicksons sista roman. Efter denna roman gav han ut ett flertal böcker i olika genrer, men detta är slutpunkten för hans romanberättande. Hans romansviter tidigare var vuxna ur hans egen barndoms och ungdoms medvetande. Här växer berättelsen ur hans kännedom om och inlevelse i ett medvetande i en annan generation än hans egen. Den revolterande ungdomen på 1950-talets slut, ett medvetande som han lärt känna i nära möte med sina egna barn och deras generation. I Månresa hämtar Walter Dicksons berättarjag sin berättelse ur det medvetandet och lånar dess röst.

Gudrun är dotterdottern till den döende Anna Cecilia i den föregående romanen Dödsens liv. Nu är Gudrun i en revolt mot föräldragenerationen, en revolt som för henne ut i kriminalitet och i en sexuell frihet som blir en självdestruktiv parodi på föräldrarnas välkontrollerade frigjordhet. Hennes streetsmarta överjag gör henne delaktig i en kidnappningssituation. I de relationer och konflikter som denna situation skapar, blir hennes kluvna jag en stridsplats mellan de olika jagens röster. I Gudruns inre dialoger gestaltar Dickson med stor insikt det kluvna jagets grammatik, samtidigt som berättelsen håller läsaren i spänning om utgången av dramat. I Månresa har Walter Dickson också med en nyskapande berättarteknik gett en bild av det inre jaget, dess konflikter och det splittrade jagets läkning.
(DD)


Broadway Blend: Emigrantberättelser (1973).
Här går Walter Dickson djupare i sina källberättelser om emigration och återvändande, samtidigt som ett samtidsperspektiv ger berättelserna från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal relevans för nutida läsare.









Sacco och Vanzetti: en lyrisk krönikeberättelse (1977). En berättelse om två italiensk-amerikanska anarkister som avrättades i USA 1927. Boken ligger också till grund för en musikdramatisk uppsättning som Walter Dickson gjorde i samarbete med Skånska Teatern 1977. Peter Oscarsson regisserade och Rolf Lassgård spelade huvudrollen.





Andra titlar av Walter Dickson:
Perspektiv från Stigberget (1942). Walter Dicksons litterära debutbok. Kåserier och tankar kring livet och Göteborg. En novellsamling med berättelser från en mustig göteborgsmiljö i det gamla Masthugget.  

Det gamla huset (1943). Göteborgsberättelser. Masthuggsnoveller. Novellsamlingen skildrar invånarna i en gammal hyreskasern i Göteborgs Masthugget. Stilla och försynt berättas om dessa fattiga, hårt arbetande människor, som livet farit omilt fram med ... Men även hos husets ruggigaste gestalter hittar författaren glimtar av levande och varm mänsklighet. (Svenska Arbetarskildringar 1931 - 1944. Bibliotekshögskolan, specialarbete 1978: 176a)

Störst av allt är kärleken (1945).

Hammare och sälgpipa (1946).

Det eldröda landskapet (1948). Ett skådespel i psykiatrisk miljö i två akter.


Masker och en klippa (1949).

Hjärtfäste och hungertorn (1953).

 Mitt Halland (1953).

Det vidgade jaget (1953).

En livslivets diktare (1956). En analys av den finlandssvenske diktaren Gunnar Björlings författarskap.

Helhet i snitt och vinklar (1957).

 Ur min anteckningsbok (1958).

På upptäcktsfärd i Ätradalen (1961).

Halländsk horisont (1962).

Solaglaning (1964). I samarbete med fotografen Gillis Häägg.

Jävlafora (1966).  

Lasse i Gatan och andra Hallandssägner (1969). 

Vart har folket tagit vägen? (1971). 

Fabler och småstycken från öst och väst (1971).



Vägakantspredikan (1975). 

Ringen i djupet (1977).

Perspektiv på Kina (1980).

Vad är boxning? (1982). 

Folkafora (1983).



Du bloggläsare - Skriv gärna en kommentar när du läst någon av böckerna!

5 kommentarer:

  1. Amerika (1954) del 3 i trilogin efter "Storbasens saga" och "Carmania" saknas i din lista.

    SvaraRadera
  2. På denna bloggen hittar du en del intressant att läsa. Om du vill läsa vad jag skriver idag, så hittar du det på bloggen Att Smaka Livet, där jag skriver under pseudonymen Ellington tillsammans med min bloggkompanjon Arletta. Väl mött där!
    David Dickson

    SvaraRadera
  3. Does anyone know if any of these books where translated to English?

    SvaraRadera
  4. I believe that Walter is my mother cousin. I am looking to find out if any of his books where written in English so my mother can read it. Also any family history would be wonderful to have. My Morfar died before I was born and the Swedish heritage on that side is very little known.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dear Morgan,
      Please contact me on e-mail davidh.dickson@icloud.com
      I have plenty of information about our mutual relatives.
      David Dickson

      Radera