(foto David Dickson)
Visar inlägg med etikett ADHD. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ADHD. Visa alla inlägg

onsdag 29 februari 2012

Utbildning och kreativitet - hur hänger det ihop?

Kreativitet - hur skapas kreativitet? Vem blir kreativ? Hur understöds och utvecklas ungas kreativitet i skolan? Vad uppnår dagens undervisning?

Detta har jag berört i skilda sammanhang. Här på min blogg har jag tagit upp frågan om kreativitetens förutsättningar särskilt i samband med ett seminarium anordnat av Vetenskapsrådet, som jag besökte 2010 tillsammans med mina lärarkollegor Urban och Elin.

Vetenskapsrådets kontor i Stockholm
Det seminariet hade titlen ”Från galenskap till konstnärskap” och du hittar de filmade föredragen och frågestunderna på den markerade länken. Du ser och hör Görel Cavalli-Björkman, professor i konstvetenskap, Örjan de Manzano, doktorand vid Karolinska Institutet, Gunnar Thörnqvist, professor emeritus i ekonomisk geografi, Maria Sandgren, fil dr i psykologi, Södertörns Högskola och Eva Hoff, biträdande lektor i psykologi, Lunds Universitet. Alla talar de om skilda aspekter av kreativitet, från kreativitetens biologiska släktskap med galenskapen, till frågan om de miljöer och värderingar som är avgörande för om den specifika begåvningen utvecklas till något värdefullt eller blir självdestruktiv.

Sir Ken Robinson
Mina samtal och mitt samarbete med kollegorna har fortsatt, och nyligen fick jag av Urban tips om följande föredrag på sajten TED-talks, där Sir Ken Robinson på ett ovanligt klarläggande sätt föreläser om skola, utbildning, samhälle, ekonomi, konst och kreativitet och sambanden dem emellan. I kopplingen till seminariet "Från galenskap till konstnärskap" är det intressant att Robinson berör bl.a. frågan om ADHD i skolan just som en fråga vad vi gör med kreativiteten.




Om du vill se mina tidigare inlägg om undervisning och kreativitet, kolla på dessa länkar:

ADHD - är frågan om dess orsaker avgjord?

Kreativitet och galenskap har samma biologiska grund.

Schizophrenic or Genius: A Dialogue between Biologism and Sociologism.

.

tisdag 14 december 2010

What Comes Naturally: newyorker.com

A namesake. 

Unbeknownst to me until today,  Louis Menand published an article in The New Yorker on 25 November 2002 with a title that would - eight years later - be the title of my blog. Menand's article brings up a critical view of behavioral genetics and its conservative cultural politics, asking the question "Does evolution explain who we are?"

 Read Louis Menand's article:
What Comes Naturally: newyorker.com

See my blog article where I ask some questions about ADHD and its genetic explanations (in Swedish)

See also Louis Menand's fan page "The Essential Menand":
http://www.louismenand.org/

lördag 16 oktober 2010

LIVET: Och så undrar jag över skuldfrågan

2010 10 16

Att vara förälder innebär väl en möjlighet. Visst tänker jag mig väl att det har betydelse för mina barns framtid om jag är vaken eller sover mig igenom deras uppväxt. Visst är det väl i någon mån uppmuntrande om jag tänker mig att den miljö mina barn och jag skapar kring våra inbördes relationer skulle kunna vara en positiv faktor i deras liv. Och i viss mån tycker jag det är trösterikt att om jag verkligen försöker så gott jag kan, så är det barnens styrka att förlåta och ändå älska det jag vill och försöker.

Inte är det alltid barnen hittar väg till att utveckla alla sina inneboende möjligheter. Vad gör jag som förälder när mina barn blir problem? Det är en sorg att se ett barn lida, om det är i oförmåga att hantera sina relationer, om det är psykisk eller om det är fysisk sjukdom. Det är nog lätt att önska sig att den sorgen skulle gå ifrån en. Det är nog nära till hands att tappa tron på att man i det läget kan räcka till. Men kan det vara  så att i kris gör det också skillnad för barnet om jag är vaken eller sover i relationen, om jag tror på den skillnaden.

En person jag kände tog sitt liv. Där fanns en person i förälders ställe, som gjort allt för att hjälpa och visa på vägar till mening. Det var en bottenlös sorg och ingen återvändo. I det läget - kan man själv hitta tillbaka? Svaret överraskade mig - ”det ligger en glädje i att vi möttes och båda kände att livet hade en mening just i de mötena”. Det överraskade och gladde mig i hjärtat. Ytterst kan det vara i detta som varje relations betydelse ligger.

Genetiken går på olika linjer när det gäller miljöns betydelse för barns utveckling. Nyligen publicerades resultat som visade på att funktionsnedsättningar vid ADHD inte beror på dåligt föräldraskap. Forskarna var nöjda med att kunna lätta föräldrars skuldbörda genom att visa att det är generna som bestämmer utfallet för individen. I samma veva hölls Svenska Vetenskapsrådets forskarseminarium kring galenskap och kreativitet. Man kunde visa att genförändringar som kunde leda till schizofreni också kunde leda till välfungerande kreativitet. Dessa forskare var nöjda att kunna visa hur miljön i hemmet, skolan och övrig omgivning hade en betydelse för utfallet för individen.

Jag läste i morgontidningen den 30 september om ADHD-forskarnas resultat och undrade över skuldfrågans betydelse i forskningen kring olika funktionshinder. Själv fann jag det glädjande när jag några timmar senare, på Vetenskapsrådets seminarium, förstod att det kanske har en betydelse för ett barns mentala utveckling om jag som förälder eller lärare försöker bidra till en hälsosam miljö.

http://medicine.cf.ac.uk/en/news/first-genetic-link-adhd-revealed/  (”overcoming the stigma of ADHD”)

lördag 9 oktober 2010

VETENSKAP: ADHD - är frågan om dess orsaker avgjord?

Är ADHD genetiskt betingat? Ett brittiskt forskarlag har ställt sig den frågan och menar att man har funnit definitiva tecken som tyder på det. I en försöksgrupp har man funnit en hög andel av vad man kallar "large, rare chromosomal deletions and duplications ... (CNV)" som kan kopplas till ADHD. Rapporten publiceras i tidskriften The Lancet och citerades i bl. a. Svenska Dagbladet den 30 september 2010. Så här summerar det brittiska forskarlaget sina slutsatser: "Our findings provide genetic evidence of an increased rate of large CNVs in individuals with ADHD and suggest that ADHD is not purely a social construct"  (The Lancet, Early Online Publication, 30 September 2010).

I Svenska Dagbladets och andra svenska tidningars rapportering talar rubrikerna om "trasiga gener" som orsaken till ADHD. Forskargruppen är något försiktigare, men menar att ett genetiskt samband finns. Man har jämfört med en kontrollgrupp utan ADHD, i vilken man funnit en lägre förekomst av de förändrade generna. I Svenska Dagbladets sakkunnigkommentar ges intrycket att forskningen nu slutgiltigt har besvarat hur man ska betrakta ADHD från föräldraperspektiv, skola och läkare.

Dock saknas så här långt forskning kring vilka andra inriktningar på personligheten de aktuella genförändringarna kan ge. Är effekten av denna genförändring alltid personlighetsstörande? Är effekten av denna genförändring någonsin av positiv art? För att bedöma betydelsen av miljö, uppfostran och sociala faktorer behöver forskningen ställa dessa frågor. I presskommentarerna nämns att de förändringar som kan kopplas till ADHD även har samband med autism och schizofreni, eftersom "det tycks ...  finnas en gemensam biologisk bas för flera av dessa störningar". Här blir de forskarrapporter intressanta som nyligen funnit att schizofreni och kreativitet kan ha ett genetiskt samband. Det blir därför spännande att se hur ADHD-forskningen går vidare.

Länk till The Lancets sammanfattning av forskarrapporten:
http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736%2810%2961109-9/abstract

Länk till Svenska Dagbladet 30 september 2010, "ADHD orsakas av 'trasiga' gener":
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/adhd-orsakas-av-trasiga-gener_5425789.svd

Länk till kommentar på University of Cardiff's hemsida:
http://medicine.cf.ac.uk/en/news/first-genetic-link-adhd-revealed/