UTBILDNING: Illavarslande nationell-provhysteri

Ut på händer och knän

Kanske dags, Björklund?

Jan Björklund

Är uttrycket bekant? ”Ut på händer och knän” - så blir man utkastad efter att till exempel ha betett sig synnerligen olämpligt på krogen eller i mer överförd bemärkelse då man blir avskedad efter att ha gjort sig oönskad  på sin arbetsplats på grund av totalt olämpligt beteende. Så kunde man i vart fall råka ut förr. Kanske kommer det att kunna ske igen, om regeringen Reinfeldt med hjälp av radikalt nyliberala Annie Lööf lyckas avskaffa arbetsrätten.

”Ut på händer och knän” - så kommer nutidshistorien så småningom att avfärda utbildningsminister Björklunds synnerligen olämpliga idé om att införa nationella prov i fler ämnen både i grundskolan och gymnasieskolan. Erfarenheter från USA, där utökade centrala prov under flera år spelat en framskjuten roll, ger vid handen att en sådan linje leder till att skolor och lärare frestas att åsidosätta ämneskunskaperna och prioritera den mekaniska färdigheten att förstå provfrågor.

Historiens skräpkorg

Tydliga signaler från lärare som fortbildar sig inför det kommande kravet på lärarlegitimation visar att Björklunds linje om utökade nationella prov står i motsättning till den ledande pedagogiska forskning som Skolverkets lärarutbildare förmedlar. I de kommittéer som idag utarbetar genomförandet av Björklunds nationella-provhysteri sitter kunniga lärare och forskare. Det är ett illavarslande tecken att de nu tvingas lägga mycket av sin energi och kunnande på att minska skadeverkningarna av ett totalt olämpligt system istället för att helhjärtat kunna arbeta för ett bedömningssystem i samklang med beprövad erfarenhet och forskning.

Läs mitt blogginlägg från februari i år om nationella-provhysterin och den amerikanska erfarenheten.

Läs också Diane Ravitchs artikel "Why I Changed My Mind". Diane Ravitch var länge både Clintons och Bushs rådgivare i utbildningsfrågor och förespråkade då bland annat utökade nationella prov. Idag har erfarenheterna givit henne en helt annan uppfattning.

Christer Fritzell skrev nyligen en artikel i SvD med titeln ”Snäv syn på kunskap med fler prov” där han ifrågasätter det kloka i Björklunds satsning på nationella prov,

UTBILDNING: Nationella-provhysterin dödar kunskapen II

 Nu skär Diane Ravitchs kritik av skolpolitiken som en kniv genom den infekterade amerikanska debatten.

Där försöker republikanska krafter göra lärarna och deras fackföreningar till var mans niding i sina försök att flytta skuldbördan för landets ekonomiska bankrutt bort från de Wall-Streetspekulatörer som utan påföljd lurat både skjortan och pengarna av det amerikanska folket.

I detta läge sätter Ravitch fingret på ett av kärnproblemen med det amerikanska skolsystemet och dess dåliga resultat. Det är inte dåliga lärare - det är ett samhälle som lämnar ungdomar i sticket i en fattigdom där ohälsa och hemlöshet omöjliggör en meningsfull skolgång för alltför många.

Hon pekar också på ett annat av den amerikanska skolpolitikens tillkortakommanden. Ett centralt testsystem, som straffar ut lågpresterande skolor och lärare med den följden att skolor tvingas lämna viktiga skolämnen som historia, samhällskunskap och naturkunskap åt sidan för att istället ägna tiden åt att lära ut hur man klarar prov.

Se och hör Diane Ravitch i The Daily Show med Jon Steward (3/3 2011).
(Om du har brått och bara vill se Diane Ravitch - flytta tidsmarkören i nederkanten till del tre av showen. Delarna är markerade med ett kort lodrätt streck) 

Nationella-provhysterin dödar kunskapen

Kunskapens riddare?

Jan Björklund och regeringen vill förbättra skolan. Kunskapen ska vara i centrum. Kunskapssamhället kräver en kunskapsskola. Det är min egen slogan som lärare, och Jan Björklund skulle nog gärna låna den och göra den till sin. Men slogans är inte hela receptet. Det är många ingredienser som måste till för att lärandet ska fungera. Från USA hämtar jag ett visdomsord i denna diskussion. Det är Diane Ravitch, som har varit utbildningsansvarig under såväl George Bush d.ä. som under Bill Clinton, som säger att

Diane Ravitch

” We need better-educated teachers who have degrees in the subjects they teach; we need principals who are themselves master teachers, since they are the ones who evaluate and support the teachers; and we need superintendents who are knowledgeable educators, since they make crucial decisions about curriculums, instruction and personnel.
We must ensure that every student has the benefit of a coherent curriculum, one that includes history, literature, geography, civics, science, the arts, mathematics and physical education. And we must attend to the conditions in which children live, because their ability to attend school and to learn is directly influenced by their health and the well-being of their families”

Kanske bara delvis vad Jan Björklund och hans regering skulle skriva under på. Men jag tror att Jan Björklund har följt den skoldebatt som pågår för fullt i USA, och om han har gjort det, vet han också att det inte bara är hans idéer om ett nedmonterat civilsamhälle som förkastas av Diane Ravitch. Även hans idéer om nationella prov som en del av lösningen på bristande skolresultat har förkastats av just denna Diane Ravitch, som bättre än någon annan kan bedöma deras bristande effektivitet om det är kunskap man vill åstadkomma.

Diane Ravitch var en av dem som hårdast, tufffast och mest envist drev genomförandet av centrala test i USA under många år. I ansvarig ställning på nationell nivå. 2004 började hon syna resultatet av sitt arbete i sömmarna och förra året (2010) kunde hon som sakkunnig på det system med centrala tester hon själv utarbetat döma ut det som fullkomligt misslyckat.

Detta är väl det som kan fascinera en i det Amerikanska samhällssystemet -  att det kan tillåta människor att dra slutsatser och ändra uppfattning när verkligheten gör sig tydligt påmint och ideologin visar sig inte räcka till.

I detta fallet drog hon som kanske mer än någon annan drivit på för centrala test en överraskande slutsats. Att kontrollera skolans och kunskapens kvalité med centrala test är fel väg att gå därför att de, som hon menar uppmuntrar fel sorts inlärning:

”this intense emphasis on test preparation is wasted, because students tend to learn test-taking techniques rather than the subject tested”

Menar Björklund och regeringen allvar med att befordra kunskapsutvecklingen i skolan, ja då bör de lyssna på denna erfarna person, som med ordentligt på fötterna menar att det som händer när man använder centrala prov som kontrollmetod är att man effektivt motverkar själva kunskapsprocessen

”the machinery will be in place to measure and test, driving out innovation, creativity, and divergent thinking. This is not wise and it is not smart.”

Källor:
Diane Ravitch:
National Standards in American Education: A Citizen’s Guide (kopiera länken nedan och klistra in i adressfältet) Läs här ur Ravitchs tidigare argumentation för centrala prov.
< http://books.google.se/books?id=8fk2yE1a0PEC&printsec=frontcover&dq=National+Standards+in+American+Education:+A+Citizen%E2%80%99s+Guide&source=bl&ots=-anhFHTd7O&sig=hLZ9oB1veETwB7PxjYZFroYLTA0&hl=sv&ei=lgRXTeuoF8zVsgbg16WlCw&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=4&ved=0CEIQ6AEwAw#v=onepage&q&f=false >

Diane Ravitch - hemsida

Diane Ravitch: The Death and Life of the Great American School System
Detta är boken där hon analyserar och gör upp med sin egen insats i det amerikanska utbildningssstemet.

”The 'Great American School System' Flunks Out” by Glenn C. Altschuler.  NPR 16 mars 2010. Recension. Med ett utdrag ur Diane Ravitchs bok The Death and Life of the Great American School System.

”Why I Changed My Mind” by Diane Ravitch. The Nation, June 14, 2010 
Hennes svar i pressen till dem som haft svårt att förstå att man inte alltid måste stå fast vid sin uppfattning.

Education Policy Blog Besök denna intressanta blogg med artiklar och analyser av viktiga utbildningsfrågor (länk till Kenneth Bernsteins utmärkta analys av Ravitchs bok The Death and Life of the Great American School System). 

EDUCATION: Roots of Stanley Fish's "classical turn" II

Looking further into the sources for Stanley Fish's call for Classical education, I find that Diane Ravitch and her latest book The Death and Life of the Great American School System: How Testing and Choice Are Undermining Education offer a somewhat less ideologically incorrect though hardly any less controversial choice than Leigh A. Bortins. Diane Ravitch is an education historian and a former assistant secretary of education.

See Wikipedia on Ravitch: ”She was appointed to public office by both President of the United States George H. W. Bush and his successor Bill Clinton. Secretary of Education Richard Riley appointed her to serve as a member of the National Assessment Governing Board, which supervises the National Assessment of Educational Progress; she was a member of NAGB from 1997 to 2004.”

The Amazon editorial of her new book emphasizes Ravitch’s profound experience of the US educational system and the knowledge she has gathered from her manifaceted perspectives: ”Ravitch has witnessed the trends in public education over the past 40 years and has herself swung from public-school advocate to market-driven accountability and choice supporter back to public-school advocate”.

To get an idea of the rich background for Ravitch’s work and of the relative importance of her views on education in the USA it is helpful to read Sam Dillon’s article in the New York Times ”Education” column on March 2, 2010.

For a more comprehensive view of Ravitch’s educational aims today, read Alan Wolfe’s article in The New York Times on May 14 2010.

Not unlike Fish, I would say, Ravitch is a pragmatist with her deepest allegiance to learning. She has first-hand knowledge of supporting and trying national testing and free choice of schools as remedies for problems in the educational system. Having seen these remedies fail, she makes no bones about changing her mind.

As Wolfe concludes, ”Ravitch ends with a call for a voluntary national curriculum, and believes that a consensus around better education is possible.” An interesting call coming from someone who has been in the position of having really tried the concept of free-market schools in the country of free enterprise: ”we should be working harder to preserve the benefits of community and continuity that neighborhood schools offer” Wolfe summarizes Ravitch’s point of view.

As a source for Fish, Ravitch provides first-class first-hand evidence in favour of a common national curriculum based on classical skills.